If i could see you again...
ja om jag kunde det, då skulle du få mitt hjärta att le igen. Bara få krypa in i din varma famn och känna tryggheten som du alltid omfamnade mig med. Jag saknar dig min älskade mormor, förstår inte att åren går så fort. Snart är det 3 år sen och jag kan med hjärtat på handen säga att tiden inte läker alla sår. de blir bara djupare. Eftersom vi lever i en värld där allt kan hända, så ska vi inte ta något för givet.
Saknaden av ditt himmelrika skratt och dina ögon av gyllene skatt är verkligen svår, det har som sagt gått dagar, månader ja till och med år. Smärtan är som jobbigast när den tränger igenom varje artär, det gör ont att saknaden ska kännas såhär. Man tänker tillbaka på alla fina minnen, det är ljuvliga minnen som förblir i mitt sinne. Det som skrämmer mig mest är att inga nya minnen kan skapas med dig, utan minnena speglas igenom tårar ifrån mig.
Livet är inte rättvist men vi alla ska ju vägen vandra...
If i could see you again... skulle jag berätta för dig hur mycket jag älskar dig mormor. 
Kramar Ella ♥
