ellaaa

Det är så många chanser i livet som vi sumpar, varför ?. Man lägger undan det för stunden och tänker att det kommer fler tillfällen, men ärligt talat är stunden kommen så är det äkta och då är det meningen att det ska vara så. Det är många tillfällen då jag har känt att just detta är min chans, men ändå tar jag den inte, varför?. Vi måste sluta upp vara så rädda för vad som hända skall. Man går i sin egen värld fantiserar och bygger upp en hel byggnad av hopp,och enda finner man sig inte till det. Är människan aldrig nöjd, hur många chanser i livet ska röra oss innan vi inser att vi ska ta den.

Jag antyder inte att jag är perfekt och tar alla chanser, måste erkänna att med tiden har jag bara vågat göra det mer, vågat leva livet så att säga. Vad gör man den dagen då alla chanser har nått sitt slut?

Du måste ta dig ur den gamla gropen för att kunna gräva en ny väg.

Livet finns för dig, för att du ska upptäcka
Livet finns för att glädja dig och finna dig tröst
Livet finns för att ge och ta
Livet finns

Hopper är tyngst att bära, men det får aldrig lämna människan

Ella ♥