Hon lämnade sitt leénde
Tänk om jag fick chansen att få tillbaka dig min älskade mormor. Jag saknar dig så oerhört mycket på alla sätt och vis, då när vi hade våra stunder och satt och spela kort och bara satt och skrattade tillsammans. De stunder när vi satt uppe sent på nätterna för att se skräckfilmer på tv även fast att du visste att min mamma inte tyckte om att jag såg dem. Du och jag vi kunde verkligen prata om allt, och jag kännde mig så trygg i din närhet. Det kunde hända att du blev irreterad på mig när vi sov skavfötters i sängen för att du tyckte att jag sparka och vred på mig för mycket. Jag glömmer aldrig den gången när du låg på sjukhus och jag ville inte egentligen hälsa på dig för jag var rädd att inte känna igen dig och ville inte se min mormor så ledsen av smärta. Men jag hälsade på och det ångrar jag verkligen inte. Det du sa till mig då de orden hör jag inom mig varje dag. " Eleonor du är en stark tjej och du är fin på alla sätt mitt bästa barnbarn, jag älskar dig" att höra de orden från någon som du verkligen älskar så mycket får än att känna en varmhet inombords. Jag önskar så nu att jag kunde krama om dig och ge dig massa kärlek, men det kan jag inte.
Tänker på den dagen då din begravning var och jag hade bestämt mig för att sjunga för dig, ville göra dig stolt. Jag vet att jag inte borde skämmas men på något sätt så gör jag det. Jag fick en sådan hemsk känsla imom mig när jag stod där framför din kista och skulle sjunga så att rösten klara inte av hela låten. Rösten började darra och tårar fall ner för min kind. Jag tittade bort där jag såg att mina/ dina nära satt och de tittade på mig med en stolt blick. Även fast att jag var så rädd och jag stod där och grät så ville jag inte gå därifrån utan ville sjunga klart låten för dig. Visa dig att jag gör det här för din skull för att visa att jag älskar dig. Det är nu efteråt som man tänker att jag var verkligen stark, men just i det ögonblicket kände jag att jag hade svikit dig. jag ville ju vara stark för dig mormor.
Sången jag sjöng var: carola- Himlen i min famn
R.I.P 26 November 2006
Du finns inte i liv så att vi kan röra dig eller se dig, men i våra drömmar kan vi det. Det känns som om du finns vid våran sida som en skyddande ängel, du är min ängel mormor.
jag vill att ni alla som läser detta tar vara på dem som ni verkligen älskar för man vet aldrig vad som kan hända. Min mormor var friks väldigt länge men sen kom dagen när hon fick reda på att hon hade cancer. Då tog det väldigt hårt på henne och hennes hjärta.
kom även ihåg att sålänge som man behåller dem älskade som vi har förlorat i minnena och i vardagen så finns de ändå i våran närhet och till liv för oss.
kramar Ella ♥
Tänker på den dagen då din begravning var och jag hade bestämt mig för att sjunga för dig, ville göra dig stolt. Jag vet att jag inte borde skämmas men på något sätt så gör jag det. Jag fick en sådan hemsk känsla imom mig när jag stod där framför din kista och skulle sjunga så att rösten klara inte av hela låten. Rösten började darra och tårar fall ner för min kind. Jag tittade bort där jag såg att mina/ dina nära satt och de tittade på mig med en stolt blick. Även fast att jag var så rädd och jag stod där och grät så ville jag inte gå därifrån utan ville sjunga klart låten för dig. Visa dig att jag gör det här för din skull för att visa att jag älskar dig. Det är nu efteråt som man tänker att jag var verkligen stark, men just i det ögonblicket kände jag att jag hade svikit dig. jag ville ju vara stark för dig mormor.
Sången jag sjöng var: carola- Himlen i min famn
R.I.P 26 November 2006
Du finns inte i liv så att vi kan röra dig eller se dig, men i våra drömmar kan vi det. Det känns som om du finns vid våran sida som en skyddande ängel, du är min ängel mormor.
jag vill att ni alla som läser detta tar vara på dem som ni verkligen älskar för man vet aldrig vad som kan hända. Min mormor var friks väldigt länge men sen kom dagen när hon fick reda på att hon hade cancer. Då tog det väldigt hårt på henne och hennes hjärta.
kom även ihåg att sålänge som man behåller dem älskade som vi har förlorat i minnena och i vardagen så finns de ändå i våran närhet och till liv för oss.
kramar Ella ♥
Kommentarer
Trackback
